Logotyp för Lidköpings Filmstudio

Om

Lidköpings Filmstudio startade hösten 1959, närmare bestämt den 23 september detta år. Anledningen var inte bara att samla de filmintresserade och titta på film, utan även att visa filmer av bestående värde, stimulera filmdebatten, öka filmmedvetandet samt väcka intresse för aktivt filmskapande.

Då ägde filmvisningarna rum på onsdagar klockan 19.30 i Läroverkets nybyggda aula (nuvarande De la Gardiegymnasiets aula) och ett terminskort kostade 10 kronor. Devisen var “5 filmer – 5 länder”. Den första filmen som visades var Marcel Carnés Dimmornas kaj (1938). Den följdes sedan upp med Mark Donskojs Min barndom (1938), Alfred Hitchcocks En dam försvinner (1938) och Anders Henriksons Ett brott (1940), för att sedan avslutas med Frank Capras En gentleman kommer till stan (1936).

Lidköpings Filmstudio startade tidigt ett samarbete med Stadsbiblioteket. Detta resulterade 1966 i en barnfilmklubb på biblioteket som kallades för Tittskåpet. Målgruppen var förskole- och lågstadiebarn. Den första säsongen visades en serie Bullerbyfilmer. År 1968 startades Filmskutan som riktade sig till mellanstadiebarn, och 1970 drog man igång Kalejdoscopet som visade filmer för högstadieungdomar. Kalejdoscopet lades ner 1972 på grund av “busfasoner”; man ville kunna fortsätta stå på god fot med städpersonalen, hette det. Tittskåpet och Filmskutan växte och man visade filmer i Lidköping, Tun, Vinninga, Järpås, Saleby, Otterstad, Råda och Gillstad, men hösten 1978 försvann de ur Filmstudions program; dock levde de ändå kvar några år till i bibliotekets regi.

Under åren som har gått har visningsdagarna och visningstiderna varierat. 1959 var det onsdagar, 1968 gick man över till tisdagar, för att året efter byta till torsdagar. 1972 började man visa filmer på söndagar, vilket man fortsatte med ända fram till 1993, då visningarna flyttades till lördagar.

Filmerna visades i De la Gardiegymnasiets aula fram till hösten 1992, då föreningen flyttade till Röda Kvarn. Eftersom lokalerna var mindre på Röda Kvarn användes båda salongerna samtidigt. Hösten 1998 gick flyttlasset till Folkets Hus, där filmvisningarna fortfarande äger rum.

Ända sedan starten 1959 har det, med två undantag, visats filmer varje termin. Hösten 1963 låg verksamheten nere på grund av att Filmstudions ekonomiska ställning befanns vara mindre gynnsam. Ett lotteri förbättrade den ekonomiska situationen inför våren 1964. Den andra gången det var visningsuppehåll var vårterminen 1991, då på grund av att en renovering av De la Gardiegymnasiets aula pågick.

Våren 1994 upphörde möjligheten att köpa 3-filmskort. Hädanefter var man tvungen att köpa ett medlemskort som gällde för alla filmer under terminen, då sex filmer. Det var först hösten 1996 som Lidköpings Filmstudio började visa sju filmer per termin.

När Sveriges Förenade Filmstudios slutade att importera filmer, upphörde tvånget att visa en klassiker per termin. Nu finns fortfarande möjligheten att ha klassiker på repertoaren, men urvalet är väldigt begränsat.

När visningarna flyttades från De la Gardiegymnasiets aula till Röda Kvarn, ökade även publiktillströmningen. I dag är Lidköpings Filmstudio en förening som har mellan 200 och 250 medlemmar per termin. Varje föreställning brukar besökas av ungefär 150 personer. Föreningen hade en toppnotering hösten 2003 på 314 medlemmar. När den första filmen den terminen skulle visas, fick extra stolar ställas in i biosalongen för att alla skulle kunna få en sittplats. Filmen som visades var Timmarna (2002) med Nicole Kidman, Julianne Moore och Meryl Streep.

Genom åren har det blivit ett stort antal filmföreställningar som har visats i Lidköpings Filmstudios regi. Det har varit allt från komedier och krigsfilmer till västernfilmer och dramafilmer. Naturligtvis har även de största regissörernas främsta verk visats, däribland ett flertal filmer av Alfred Hitchcock, John Ford, Roman Polanski, Pedro Almodóvar och inte minst vår egen Ingmar Bergman. Hans Sommarnattens leende (1955) har för övrigt visats tre gånger, vilket gör den till den film som har visats flest gånger i Filmstudions historia.

Priserna genom åren